Veckans bild - Ko mellan Orrhea och Skogsätra
Ko vid Orrhea i augusti 2025
Ibland när man är ute och vandrar kan det bli lite ovanliga möten. Jag har tidigare säkert berättat om när en orre fick mig att byta byxor (nästan) när jag gick själv i skogen vid Myrflodammen. Det har även varit attacker av revirbundna trollsländor och självfallet har man stött på både älg och faktiskt björn. De gånger vi har haft björnar i närheten så har de hållit sig på avstånd. Tror jag.
Fast den gången i Källgrav när det hällregnade och björnrukan fortfarande var varm, då måste den ha varit nära. Hur vi än kikade så syntes ingen björn. Lika bra det för det var blöt myr, en kraftig backe till vänster om oss och.. ja.. det var nog lika bra.
I höstas var jag ute själv och gick en bit mellan Skogsätra västerut mot Rörbäcksnäs. Det går svagt uppför längs stigen och så hittar man två skogsbilvägar som korsar samtidigt som stigningen upp mot Orrhea tilltar. På en del kartor kallas åsen för Orrhöa. Här började jag känna mig lätt iakttagen.
Då var det bara att stanna till och börja spana runt lite. Inte ett ljud hördes. Så gick jag en liten bit till och plötsligt hajade jag till när jag fick se mamma ko smyga runt mellan träden. Nu kan man ju fråga sig vad korna gör här men det är inte så konstigt som det låter. De utgår från Kinnvallsjösätra och håller oftast till hyfsat i närheten där de går runt på bete hela sommaren. Ofta har jag sett dem ungefär två kilometer väster om sätrarna vid Östra Mesberget men även så långt borta som till flygplatsen.
Plötsligt hörde jag även en koskälla och mycket riktigt, det fanns det gäng med kor utspridda i terrängen. Det var bara att ta några bilder och visa hänsyn. På turen tillbaka fanns några av dem även längs grusvägen.
Första gången jag stötte på kor i terrängen måste ha varit runt år 2003 eller så uppe vid Faluborsåsen i den nordöstra delen av Sälenfjällen. Jag och min far hade vid ett par tillfällen stött på äldre spillning i terrängen som vi inte kunde härleda. Kreativa förslag som älg med lös mage, känguru, orch, gnom och blåval hördes men inget passade riktigt in.
Plötsligt syntes den karaktäristiska synen av bakdelen på en ko på höger sida, blängandes sådär som just kor gör. Jaha, och vart kommer den ifrån då? Lite efterforskningar visade att de kom från Ejskogsfjällstäkten och på samma sätt fick ströva fritt under sommaren. Nu för tiden hålls fortfarande kor där sommartid men är då inhängnade på sätern istället.
Jag vill passa på att tipsa om mina böcker som kanske passar... Böckerna beställer du antingen via mail, Bokbörsen eller via mina återförsäljare. All info hittar du här: Böcker >>
Arbetet med nästa bok är i full gång men det dröjer ett tag till.
Skrivet av Stefan 2026-03-28