Den gamla fäbodristningen
Fäbodristningen vid Flåsätra i juni 2009
När man går längs stigarna i skogslandet så kan man med lite tur hitta spår från förr. På många ställen finns det gamla blästor från myrmalmsframställningen men stigarna användes ju också som transportleder mellan fäbodarna och mellan byarna. Säkerligen var det ganska ensamt som vallkulla vid fäboden, även om man fick besök ibland.
Längs stigarna högg man ut bleckor i träden så att man kunde orientera sig. På många ställen ristade man in sina initialer för att visa att man hade varit där, en sorts klotter från förr. Det ligger nära till hands att tro att de hjälpte vallkullorna att orientera sig.
Vid den här tiden, långt innan karta och kompass blev var mans egendom, var det märkta träd som visade vägen genom stiglöst land. Med ett yxhugg skalades ett stycke bark bort från en gran- eller tallstam och den vita veden - "blekan" - blev en signal som syntes bra också under nattliga färder i ljuset från tjärvedsbloss. De är ofta koncentrerade till vissa platser, gärna små kullar nära vatten. Här vilade vallkullorna och djuren mitt på dagen medan en rykande eld höll insekterna på avstånd.
Den här ristningen som jag tänkte berätta om finns längs den gamla stigen mellan Flåsätra och Vålbrändan. Stigen är gammal och snirklar sig på åsen mellan myrarna och enligt de boende vid Flåsätra så är det många år sedan någon av dem gick den.
Platsen stämmer också bra in på beskrivningen ovan, i nedre delen av en ås lite ovanför myren med en rinnande bäck ett tiotal meter bort. Säkert var detta ett viloställe för vallkullorna förr.
Ristningarna är gjorda på två sidor i den gamla stubben som kanske var gammal av ålder redan när de höggs in. Det är lite svårt att tolka exakt vad som står men en amatörmässig gissning är MOD? på den ena sidan respektive KND? och COD? åt olika håll på den andra. ND och OD är lätt att översätta (Nilsdotter och Olofsdotter) men förnamnet är svårt att se.
Fäbodristningen vid Flåsätra i juni 2009
Det har funnits mängder av liknande minnesmärken i skogen men de försvinner mer och mer. Dels har de fallit i glömska men framförallt har vårt sekel fört med sig ett radikalt annorlunda sätt att använda skogen, och när gamla skogar faller för avverkningsmaskinerna försvinner också kulturspåren.
Så min önskan är att denna stubbe kunde dokumenteras och bevaras för eftervärlden. Kanske ska man sätta upp något skydd och en informationstavla på platsen. Själv kommer jag att fortsätta att hålla ögonen öppna för vem vet, det borde finnas fler lämningar längs de gamla stigarna, bara man har ögonen med sig. Det ska till exempel finnas en gammal ristning uppe på Sälfjället i en myrkant nära skidbackarnas topp. Den ska jag nog kika närmare på vid tillfälle.
Skrivet av Stefan 2021-09-12