Elgshaugen
Ledstarten längst norrut i Støsetra
Nu är det dags för en av mina favoritturer, en toppbestigning av Elgshaugen! Den här turen passar utmärkt för lite större barn.
Vi tar oss till Støa och fortsätter i riktning mot Trysil till avfarten mot Vestre Storbekken åt höger. Vi följer vägen i cirka 200 meter och parkerar på lämpligt sätt vid korsningen.
Nu följer vi Støsetervegen uppför. Det är lätt att gå och här och var finns skyltar med namn över olika platser. Men som sagt, det är uppför. Efter ett tag kommer vi till en vägbom som vi passerar och kommer efter ytterligare en stund till Støsetra. På höger sida finns en nyrestaurerad mjölkpall som hälsar oss välkomna. Støsetra består egentligen av fem olika fäbodar där den sista var i drift fram till 1983.
Vi följer grusvägen rakt fram tills den delar sig, högt upp i fäboden. Här visar en skylt åt höger och redan efter 50 meter kommer vi fram till en privatbostad. Stigen är här lite dåligt märkt men vi ska svänga in vänster strax före tomten. Sist jag var här och gick så hade ett träd fallit över stigen så man får kliva runt för att komma rätt.
Nu är det dock inga problem att följa stigen och det finns ett par skyltar som visar vägen. Den blåmarkerade leden går raskt uppför samtidigt som vi kommer ut på ett kalhygge. Här viker stigen norrut men en utsiktspaus är alltid trevligt. Här ser vi tydligt Flervola >> till höger om oss och lite mer till höger ser vi bort mot Stöten och Stora Moberget >>.
Styggmormyra
Det fortsätter uppför men stigen är ganska omväxlande med mjuk skogstig blandat med några steniga partier och så lite blöta myrkanter. Efter en stund kommer vi fram till Styggmormyra där man kan ana på namnet att det här var en bökig myr att passera. Det stämmer för även fast vi går i kanten så är det blött längs stigen.
Rømgrøthølet
Nu blir det aningen flackare att gå med härlig ängsmark runt oss. En skylt med det intressanta namnet Rømgrøthølet får oss att stanna upp. Det finns faktiskt två skyltar här också, precis som vid Styggmormyra. Namnet lär komma av att man här tog paus och åt sin medhavda rømgrøt och hølet ska uttydas 'gropen i terrängen' på lokal dialekt.
Den tråkiga nyheten nu är att det blir brantare igen och lite knixigt hela vägen tills det öppnar upp och blir fria vyer. Det tar dock en stund och vi får en liten ravin som leder oss upp. Men än är vi inte uppe på toppen. Stigen försvinner och vi får svänga vänster uppför det sista partiet upp till toppen. Det är dock lätt att gå på lavmattorna och risheden.
Elgshaugens norra topp
Elgshaugens södra topp
Här uppe på toppen är det fantastisk utsikt åt alla håll. Själv gillar jag nog vyn norrut mot Svartvola bäst. Det är ganska flackt på topplatån och egentligen har Elgshaugen två toppar som ligger på samma höjd. Den andra ligger ungefär 100 meter söderut och en lockande stig leder dit.
Innan vi beger oss tillbaka ska vi fortsätta stigen söderut som börjar sjunka nästan direkt. Här vid Rypkanka har man lagt ner jobb på att terassera stigen med sten och det gör turen lite lättare. Att det heter Rypkanka beror troligen på att det har funnits gott om ripor här. Lite längre ner kommer vi fram till en idyllisk plats med ett par mindre byggnader där man kan ta en rast utanför.
Vid Rypkanka
Efter att vi har tagit en rast rekommenderar jag att vi går uppför igen till toppen och tar samma väg tillbaka som vi kom. Det går att gå vidare söderut men stigen försvinner tvärt och all blockterräng under den tunna lavmattan gör att det är svårt att gå och lätt att stuka fötterna. Inte så kul!
När vi har gått uppför och kommit till den norra toppen igen så rekommenderar jag att ströva fritt i en båge norrut och österut för att sammanstråla vid stigen nerför igen. Det är lätt att gå, många intressanta träd som lever ett utsatt liv som har resulterat i spännande former.
Vandringen nedåt går lätt och vi kan passa på att stanna till vid myrstackar, vacker ängsmark, den vackra utsikten, tickor och vad det nu kan vara. Efter en stund kommer vi ned till Støsetra igen. Den avslutande vandringen längs grusvägen går lätt ner till utgångspunkten.
Alternativa leder
Det finns två andra alternativ också att välja på så det det blir en rundtur.
Leden västerut mot Rognholtvegen märktes upp ordentligt i juni 2023. Från de fina stenhusen följer man märkningen i en dryg kilometer tills man kommer ner till den blåmarkerade stigen som kallas Stavkjølvegen. Här viker man vänster och kommer efter ett tag tillbaka till Støsetra igen.
En längre rundtur blir hela vägen ner till Rognholtvegen, ungefär två kilometer från toppen. Här viker vi vänster fram till Rognholtkoia och fortsätter över den lilla bäcken och vidare längs stigen som leder i riktning mot Støsetra. Den är vad jag minns inte lika tydligt märkt men det finns blå märkningar här och var. Stigen vindlar sig i olika riktningar i ostlig riktning och man kommer till slut fram till Støsetra men söder om husen nära Hegg-grova.
En tredje variant som jag inte rekommenderar (jag har provat) är att gå rakt söderut från stenhusen. Det är brant men under vad som ser ut som gräs mm så är det mängder med frostsprängd sten som det är lätt att vricka fötterna på. Till slut kommer man fram vid Styggmormyra och stigen igen. Det blir betydligt längre än de dryga 500 meter som det ser ut som på kartan.
Skrivet av Stefan 2023-01-08
Uppdaterat 2023-10-21